För inte så länge sedan hade vattendragen, sjöarna och våtmarkerna en stor betydelse för livet ute på landsbygden. Vattenkvarnar malde mjölet, vattendragen tjänade som transportleder, sjöarna och vattendragen gav föda och våtmarkerna gav foder till kreaturen.
Under de senaste 200 åren har de flesta vattendrag genomgått stora förändringar genom utdikningar, uträtning och kulvertering av mindre vattendrag samt sjösänkningar.
För Saxån-Braåns del har 90 % av våtmarkerna dikats ut och hälften av de mindre bäckarna lagts i rör under marken. Trots detta har ån ett rikt liv. Här finns bl a den sällsynta tjockskaliga målarmusslan och den vackra kungsfiskaren!
Saxån-Braån är ett mycket vackert och skyddsvärt vattendrag. Saxåns närmiljö utgör en stor del av de sista kvarvarande naturområdena i ett annars starkt jordbrukspräglat landskap.
Det är en typisk slättå med låg fallhöjd som sakta ringlar sig fram i landskapet. I de delar av vattendraget som ej är så kraftigt påverkade av rätningar och rensningar är naturvärdena höga. Omgivningen (30-200m på var sida av vattendraget) domineras av åkermark. I närmiljön (0-30m på var sida av vattendraget) är betesmark vanligast men även här är åker relativt vanligt.
Ån är till största delen lugnflytande och bottnarna består mestadels av sand. Skuggningen av Saxåns vattenyta är mindre bra men varierar mycket. En beskuggning är viktig eftersom det sänker vattentemperaturen och därmed höjer syrehalten vid den varma årstiden. Löv och grenar som faller ner är också föda och gömställe för småkryp som i sin tur är föda för fisk etc.
Saxån är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag pga sitt meandrande förlopp och som viktig vandringsled för havsöring. I ån finns dessutom sällsynta fiskarter som grönling och sandkrypare men också den hotade arten tjockskalig målarmussla. Andra arter är bäcköring, abborre, gädda, braxen, elritsa, bäcknejonöga, småspigg, id, storspigg, ål, gädda och mört.
Videon “Saxån-Braån”, se nedan, ger en bild av åns historia och nutid. Vackra undervattensbilder som visar livet i ån! En stor insats har gjorts och görs för att återställa våtmarker och åsträckor, ta bort vandringshinder och lägga ut lekgrus och på andra sätt jobba med ån. Läs mera under Kontroll och Vattenvård.
Åmansboken är en ypperlig rikt illustrerad sammanställning över Saxån-Braåns historia, djur och växtliv och rekommendationer för skötsel idag. Läs den här >>
Ån har under långa tider varit en viktig kraftkälla för människan. Vattenkvarnar började byggas i Sverige redan under 1200-talet. Bruket av kvarnar blev med tiden utbrett och de flesta forssträckor i västra Skånes större vattendrag har under någon tid utnyttjats för att driva kvarnhjul. I många vattendrag finns spår av gamla kvarndämmen fortfarande kvar.
Saxån-Braån har ett antal kvarnar och kvarndämmen. Se en intervju ovan till höger med mjölnaren Andreas som driver Gissleberga kvarn idag som 6:e generationen. Gissleberga kvarn är en av de få traditionella kvarnar som fortfarande är i drift.
Många insektsarter är beroende av tillgången till vatten. Sländor lägger t ex sina ägg i vattenmiljöer och tillbringar efter kläckning hela sitt larvstadium i vatten. Saxån och dess dalgång är fina miljöer för trollsländeexkursioner!
Se exempel på vilka småkryp som gömmer sig i åns vatten till höger!
Många av dessa lever enbart en del av sitt liv i vatten och resten på land som flygande insekter. Alla är de otroligt viktiga i naturens näringsvävar!
Tillgången på död ved är generellt sett liten i hela vattendraget. Den fysiska påverkan på Saxån är stor, 75 % av vattendraget klassas som omgrävt/rätat-kraftigt rensat. Trots det bedöms tillgången på uppväxtområden för öring som hög. Andelen lekbottnar följer ungefär samma mönster medan tillgången på ståndplatser är något bättre.
Det finns ett antal vandringshinder i ån. Tre av dem är definitiva för öring, fyra är partiella för öring men definitiva för mört och övriga är partiella för öring och mört. Det första definitiva hindret för öring är Trollenäs slottsdamm.
Speciellt skyddsvärda områden är:
• Saxåns mynning
• meanderbågarna vid Dösjebro
• sträckan mellan Annelöv och Gissleberga kvarn
• sträckan mellan väg 17 och Trollenäs slott
• Farstorp
Vattenkvarnar var viktiga förr
Skvaltkvarnen är den enklaste av vattenkvarnarna och utgörs egentligen endast av en större vattendriven handkvarn.
Kvarnen kom att spela en viktig roll i böndernas självhushållning då den inte krävde någon större yrkesskicklighet för att uppföra och en bäck med fall eller en ränna med rinnande vatten var den enda drivkälla som behövdes. Detta kompenserade i sin tur skvaltans relativt låga kapacitet.
Med torrläggningena av landskapet under 1800-talet försvann förutsättningarna för skvaltornas fortlevnad då dessa i regel var uppförde utmed smärre vattendrag och i stor utsträckning fick sitt mer eller mindre tillfälliga vattentillskott från mossar och kärr.
Utdikningen i samband med jordkultiveringe, nyodlingar och andra vattenregleringar ledde på många håll till en minskad vattentillgång vid de gamla kvarnställena.
Hjulkvarnarna har större kapacitet än skvaltorna, men är å andra sidan mer komplicerade att bygga och kräver större vattenmängder för att malning ska kunna ske. Effektiviteten för vattenkvarnarna varierar dock starkt under året. På vintern är isen den stora fienden, medan det är torkan som lurar runt hörnet på sommaren. Under 1900-talet ersattes vattenhjulen på de flesta möllor av vattenturbiner. Dessa är betydligt effektivare, kräver mindre underhåll och tar dessutom mindre plats än de ofta otympliga vattenhjulen.
Besök ån!
I dagens Skåne finns det ett överflöd av näringsämnen vilket ger en frodig växtlighet där näringskrävande och snabbväxande arter som brännässla, hundkex och stora gräs tar över. De djur och växter som klarat av att leva på magra marker har nu trängts undan av arter som är effektivare på att utnyttja den högre näringstillgången.
Här och var i Saxtorpsområdet finns områden med magra sandmarker kvar där bl a sandödla, lökgroda, hedblomster, blåmonkar och många fjärilar trivs. Denna typ av miljö kan bl a ses när man besöker ån i Häljarp där det även finns en vandringsstig anlagd längs ån. Ån är här bred och det är även ett bra område för fiske. Läs mera här >>
Bl a här har det iordningställts dammar som ska passa den sällsynta och utrotningshotade lökgrodan som behöver lättgrävd sandmark att gömma sig i. Lyssna på lökgrodan nedan.
Övriga rapporter som kan vara intressanta att fördjupa sig i:
Områdesbeskrivningar Saxån-Braån, 2014
Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning, Saxån, Marbäcken, Lundåkrabäcken 2014 >>
Musselinventering, LST, 2010 >>
Sammanfattningar av rapporter om naturmiljon i Saxån-Braåns avrinningsområde 1976-2006
Vegetationsinventering längs Saxån-Braån 2005 >>
Inventering av kungsfiskare, strömstare och fladdermöss 1999 >>
Hur vi kan gagna fågellivet i vår närhet >>