|
Vid ett tillsynsbesök 1971 upptäcktes ett gulfärgat
kraftigt kemikalieluktande utsläpp i Braån uppströms fabriken.
Omfattande analyser av åvattnet ägde rum och visad entydigt på
förekomst av fenoxisyror och klorfenoler nedströms företaget.
Undersökningar av fiskar visade samma mönster, dvs höga halter
av klorfenoler i fisken nedströms BT-Kemi. Vidare påvisades genom sk
toxicitetstest på lök tydliga genetiska skador och sämre
rottillväxt på lök som odlats i vatten taget nedströms
fabriken.
Under tiden som den största miljöskandalen i landets
historia rullades upp, fortgick koncessionsförhandlingarna med
företaget. Krav på bättre reningsåtgärder sattes upp
från myndigheternas sida men företaget gjorde allt för att
förhala det hela.
1975 hittades 200 nedgrävda tunnor innehållande giftiga
kemikalier endast ca 50 m från Braån. Tunnorna, som grävdes
ned 1970, hade börjat rosta sönder och gifterna hade träckt
igenom marken och ut i Braån. Jordprover från området visade
sig innehålla giftet DINOSEB. Vid fortsatta grävningar 1977, i
samband med att dräneringsdiken grävdes för att samla upp
kontaminerat grundvatten, hittades ytterligare 600 tunnor.
Nya kemiska analyser gjordes av det kemiska avfallet och nya
kemiska föreningar, såsom mängder av dioxiner, PCB och lindan,
kunde påvisas. Några månader senare beslutade
länsstyrelsen med stöd av miljövårdslagen att
förbjuda fortsatt verksamhet för BT-Kemi. Nu vidtog ett mycket dyrt
och besvärligt saneringsarbete av fabriksområdet. För att
skydda Braån från ytterligare påverkan byggdes en vall mellan
fabriksområdet och vattendraget. Dessutom gjordes marken som skiljer
ån från industriområdet ogenomträngligt med en
bentonitskärm.
De toxicitetstester på lök som senare utförts
på Braåns vatten visade inga tecken på skadeeffekter på
försöksmaterialet.
När trädgårdsmästare Ahl 1976 stämde
BT-Kemi i Teckomatorp för att hans handelsträdgård drabbades av
växtskador av åvattnet i Braån, så kom stenen i
rullning. Två år senare hade Ahl vunnit ett
skadeståndsmål med 1, 25 miljoner i ersättning och massor av
uppgrävda gifttunnor radats upp inför förvånade
journalister och TV-kameror. BT-Kemi blev ett begrepp för miljöbovar
som grävde ner giftigt avfall. Men vägen till avslöjandet var
lång och enskilda personer fick driva frågan mot myndigheter och
företag i många år innan bubblan sprack. Det ledde till
självrannsakan - inte minst hos massmedia. Och ingen dömdes för
brott. Antingen var brotten preskriberade eller så kunde "allmän
fara" ej styrkas. Fast saneringen kostade samhället 50 miljoner. Vi vet
idag mer om historiskt avfall på gamla industritomter.
Vad händer nu - sanering av BT Kemi i slutfasen ?
Nu inleds arbetet med att finna en lämplig avslutande
behandling av BT Kemis industriområde i Teckomatorp. För att
avgöra hur efterbehandlingsarbetet ska kunna avslutas måste en ny
kartering av mark och vatten i området utföras. Projektet ska enligt
planerna avslutas i mars 1998. Kostnaden för karteringsarbetet är
preliminärt beräknad till högst 580 000 kronor. Den kunskap vi
har i dag är inte tillräcklig för att man ska veta hur stora
mängder hårt bundna föroreningar, bland annat klorfenoler, som
finns kvar i området. Naturvårdsverkets inriktning i
saneringsarbetet är att de deponerade massorna ska ligga kvar, men att
ytterligare tätning kan behövas för att förhindra att det
läcker in grund- eller ytvatten som kan föra med sig
föroreningar ut från området. Efter att det upptäcktes
stora mängder nedgrävt produktionsavfall på BT Kemis
industriområde i Teckomatorp har flera insatser gjorts för att
sanera området. Under åren har olika studier av alternativa
behandlingsmetoder genomförts. Mängder av analyser av mark och vatten
har gjorts. Genom ett dräneringssystem hålls grundvattennivån
inom området sänkt, för att förhindra att grundvattnet
förorenas. Från 1979 har dräneringsvattnet inte avletts till
Braån, utan pumpats till reningsverk i Landskrona. Kostnaden har varit
cirka en halv miljon kronor per år. Föroreningshalterna
följs upp genom ett kontrollprogram. Under de senaste åren har
prover, som tagits från Braån som rinner förbi området,
visat att halterna gradvis närmat sig de som förekommer
uppströms ovan fabriksområdet. I dagsläget dominerar inte BT
Kemi-tomtens föroreningar över andra källor, enligt de
löpande analyser som utförs. Efter nedläggningen av BT Kemis
verksamhet 1977 upptäcktes stora mängder nedgrävt
produktionsavfall, bl a bekämpningsmedel, på området. Ett
tusental tunnor med avfall grävdes upp och en bentonitskärm anlades
mot Braån i den norra delen av fabriksområdet. 1979 sprängdes
fabriken och resterna samlades i en deponi på den norra tomten. Dit
fördes också de mest förorenade massorna från den
södra industritomten.
Läsa mer: |
